De flesta framgångsrika investerare har oftast väldigt bra koll på de olika nyckeltal som finns, vilket ger dem goda möjligheter till att hitta bra bolag och aktier som de kan förvärva till sin portfölj. Det finns mängder av olika slags nyckeltal man kan kolla på när man väljer att analysera ett bolag. Därför har vi valt att i denna veckans case diskutera lite kring de lite mer vanligare, men också väldigt användbara nyckeltalen.

Vad är syftet med nyckeltal?

Nyckeltal används för att bedöma och värdera företag. Med hjälp av dessa mått så kan man få ner ett företags siffror till lite mer praktiskt jämförbara verktyg. Nyckeltal kan hjälpa en att få en bättre uppfattning om hur olika utvalda variabler förhåller sig till varandra och hur dem kan användas för att jämföra bolags utveckling under flera olika tidsperioder, men också underlätta jämförande analyser mellan bolag. Utan att ha något att jämföra med så är nyckeltalen faktiskt relativt ointressanta och det är  därför man bör jämföra dessa mot tidigare verksamhetsår och andra företag inom samma bransch. Just för att vi som investerare ska få en bild av om nyckeltalet faktiskt är bra eller inte, samt få en inblick i hur det faktiskt går för verksamheten.

Idag har vi investerare turen nog att slippa behöva sitta och gå igenom alla företagens balans- och resultaträkningar för att beräkna de olika nyckeltalen eftersom att det finns flertal olika hemsidor med så kallade aktiescreeners som hjälper oss med just det. Exempelvis börsdata, (borsdata.se) som kan hjälpa till med att nyckeltalsortera fram och filtrera med över 2000 möjliga nyckeltalsberäkningar och finansiella värden i olika kategorier. En sådan tjänst kan vara till oerhört stor hjälp för en investerare att lägga grunden i sin fundamentala analys av ett bolag.

Olika typer av nyckeltal

Eftersom att det finns så pass många olika nyckeltal som visar så pass många olika värden hos företagen så har man valt att kategorisera upp det. Några exempel på kategorier är bland annat vinstmått, kursnivåmått, marginalmått, ekonomisk ställning, tillväxtmått, utdelningsmått m.m. I just detta case har vi valt att fokusera på tre av de lite vanligare kategorierna men som är väldigt användbara att ha som grund i din fundamentala analys av ett bolag.

Vinstmått

Vinstmått, eller lönsamhetsmått som man också kan kalla det är ett sätt att mäta lönsamheten i ett företag. Vi använder alltså dessa nyckeltal för att se hur duktiga företagen är på att tjäna pengar, eftersom att ett aktiebolags högsta syfte är att vara just vinstdrivande. Med hjälp av dessa nyckeltal kan vi då få fram hur bra dem faktiskt är på att skapa vinst.

Det vanligaste nyckeltalet att kolla på när det kommer till vinstmått är Vinst/Eget kapital, som enkelt visar hur stor vinst som företaget genererar i förhållande till aktieägarnas pengar. Desto högre vinst och ett mindre eget kapital som hålls i bolaget genererar alltså ett bättre resultat. Detta nyckeltal brukar förkortas till ROE, vilket på engelska innebär Return on Equity. 

En brist man kan uppmärksamma med ovanstående nyckeltal är att det inte tar hänsyn till de skulder som företaget eventuellt har. Ett företag med högre belåning har möjlighet att skapa en högre avkastning och på grund av detta kan företag se mer produktiva ut än företag som inte har lite mycket belånat kapital. Vill man då få en mer rättvisande och konkret bild av hur det ser ut kan man dessutom använda sig av nyckeltalet Vinst/Totalt kapital, som även inkluderar företagets skulder i beräkningen. Detta nyckeltal förkortas ROA, och betyder Return on Assets.

Ett ytterligare nyckeltal som bedömer ett företags lönsamhet är Vinst/Sysselsatt kapital. Detta nyckeltal brukar förkortas ROCE, vilket står för Return on Capital Employed. Bolagets ROCE berättar för oss hur väl de har lyckats med att generera avkastning på just det kapital som bolagets ägare och långivare har ställt till bolagets förfogande att använda i verksamheten. Det sysselsatta kapitalet är med andra ord bolagets totala tillgångar minus de räntefria skulderna. Räntefria skulder är skulder som bolaget inte behöver betala någon ränta på. Kan vara exempelvis räntefri kredit från bolagets leverantörer eller en uppskjuten skatteskuld.

Samtliga ovanstående nyckeltal kan även kallas räntabilitet. Antingen på eget kapital, totalt kapital eller sysselsatt kapital.

Utdelningsmått

Som ni flesta säkert vet så finns det två sätt man kan tjäna pengar på från att investera i aktier. Antingen genom kursökning, eller genom utdelning. Just utdelningsaktier är något som idag är väldigt populärt bland investerare och då finns det några olika nyckeltal man kan beräkna för att ha koll på hur mycket som bolaget väljer att dela ut till sina aktieägare och om det är på en hållbar nivå.

Det första nyckeltalet som de flesta vänder sig till när det gäller utdelning är Direktavkastning. Detta nyckeltalet är ett mått på hur mycket aktien kostar i förhållande till hur mycket utdelning du får. Det anger alltså i procent hur stor del av din investering som du kan förvänta dig att få tillbaka i form av utdelning för varje år du äger aktien. Om exempelvis en aktie kostar 100 kr och du får en utdelning på 2 kr så är direktavkastningen 2%. För att enklare förklara det så andra kan man säga att du får 2% ränta på din investering, och desto högre direktavkastning desto mer “ränta” kommer du att få.

Något man behöver ha i baktanken är att utdelning är pengar som lämnar företagets konto och förs över till aktieägarnas konto. Skulle det vara så att företagen delar ut för mycket så kan det leda till att bolaget får problem med att förbättra verksamheten vilket påverkar deras tillväxt. Direktavkastningen som vi nämnde tidigare säger dock ingenting om hur stor del av vinsten som företaget delar ut eller hur mycket dom återinvesterar i verksamheten. Ett nyckeltal som kan hjälpa en med att hålla koll på om företagen har “råd” med att dela ut så mycket som de gör är med att beräkna deras Utdelningsandel, alltså hur stor andel av vinsten bolaget delar ut. Om bolagens utdelningsandel är väldigt hög, låt oss säga 80-90% av årsvinsten, så kan det vara en varningsklocka. Då finns det stor risk för att de kommer behöva sänka utdelningen framöver. Vad som är en hälsosam utdelningsandel varierar dock mellan olika företag och branscher.

Till sist så vill man kanske som aktieägare att utdelningen stiger över tid, och då kan Utdelningstillväxten var ett intressant nyckeltal. Det beräknar hur väl företaget har höjt sin utdelning historiskt sett. 

Kursnivåmått

En aktie och ett bolag är två skilda saker. Bolaget är de fundamentala värden som utgör företaget. Aktien är ett värdepapper som motsvarar en ägarandel på företaget. Kursnivåmått hjälper dig förstå om det är ett rimligt pris du betalar för aktien just nu i förhållande till värdet på bolaget du får.

Det kanske vanligaste nyckeltalet av alla är P/E-talet, på svenska heter det Pris per aktie / Vinst per aktie. Det säger enkelt förklarat hur mycket du betalar för senaste årsvinsten. Ju lägre pris och ju högre vinst ger ett lägre P/E-tal och är att betrakta som ”billigare” enligt detta nyckeltal.

Ett högre pris, ger alltså ett högre P/E-tal och är att betrakta som ”dyrare”, det kan det vara värt att betala dyrt om du nu har en starkt tilltro på att vinsten kommer stiga framtida år. Haken är att det finns en högre förväntan och om bolaget levererar högre vinst, men inte tillräckligt hög framöver så kan kursutvecklingen ändå bli negativ. Högre P/E-tal är alltså att betrakta som mer riskfyllda investeringar, det må finnas en större kurspotential men också en större förslutsrisk.

När ett bolag gör förlust så blir P/E-talet negativt och oanvändbart, då finns P/S-tal och P/Ek-tal som alternativ. Men samma princip, höga P/S och P/Ek-tal är ”dyrt” men med en högre förväntan om framtida utveckling och lägre är att betrakta som ”billigare” och marknaden har ofta lägre förväntan på större förändring i försäljning eller vinst.



0 kommentarer

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *